Fortsättning, mobbningen

 

När jag började 5an så började väl egentligen den värsta tiden av mobbning, först gick jag i skogsängskolan, sen odlarskolan i Eskilstuna, där blev jag brutalt mobbad. Folk kallade mig för Alien, och började krypa emot väggarna för folk gick runt och sa att jag hade löss. De var även ett gäng som putta in mig i en glasruta , och en dag när alla hade rast så hade en tjejs kusin gått emot mig för hon sagt jag kallat henne för hora, vilket såklart inte var sant. En hel korridor skrek, lärare gick förbi. 

Jag blev omplacerad, mobbarna var kvar, jag fick i princip gå i någon särklass 10-14 om dagarna, där var de också rätt stökigt och på vägen till matsalen skulle alltid de andra mobba mig och putta på mig. Så de blev aldrig bättre, en kille tog stryptag på mig, vilket jag även anmälde. Vi anmälde även skolan för att missköta alltihop, men de gick inte vidare. 

Efter ett tag flyttade jag till engelska skolan, de blev betydligt mycket bättre, tryggare, och roligare, jag älskar amerikansk tema,  cheerleading, baseball , men typ ” mean girls” , ” high school musical ” de var liksom riktigt kul! Och man fick väldigt bra hjälp, framtills svartsjuka blir inblandat mellan mig och en tjejkompis, hennes vän blir avundsjuk på vår vänskap och helt plötsligt blir jag utanför, plötsligt satt jag själv i matsalen bland lärare, plötsligt blev jag introvert & klädde mig annorlunda. 

En dag ringer de mig, jag tror då de vill mötas för att de handlar om att säga förlåt, men de slutar med en grov misshandel, jag blir alltså dragen i håret, spottad på, inputtad i taggbuskar och sparkad i magen, mitt hår lossnar från min toffs och jag spottar blod. De var första gången jag kände att jag inte ville leva längre, då var jag knappt 14. Ett samtal räddade mig ifrån att hoppa från tågspåret intill macken jag blev misshandlad på ( Statoil eskilstuna). 

Jag isolerade mig hemma, spelade habbo och satt på msn. Berättade för mamma efter någon dag efter mycket stöd från folk på msn, jag sparade kläderna i en påse och fotade bevis inför en anmälan, hon blev dömd. Men varje dag framtill rättegången mötte jag på henne på en buss till och från skolan, och hon hpppade på mig så blev en hel del anmälningar. 

Jag vågade inte gå till skolan , jag var rädd att stöta på henne. Och månader gick, mamma trodde jag hade ångest och ätstörningar, men efter ett tag får jag feber och tar blodprov sen plötsligt så hamnar jag på sjukhus där läkaren säger att jag hade tur, för om jag inte tagit blodprov  så hade jag överlevt max 2 veckor till.. nu börjar min sjukhus resa, och jag får beskedet att jag har en akut njursvikt, med ett krea på över 1000 som ska ligga under 70 normalt. Och ett blodtryck som var sky högt. 

Så det var bara att packa och åka akut färd mot Huddinge sjukhus.. fortsättning följer 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Marbella? Fortsättning

Att bearbeta sorg

Onlyfans? Fortsättning